Östersjögruppens samarbetsmöte i Schwerin i Mecklenburg, 27 – 28 maj 2019

Den 27 – 28 maj 2019 arrangerade BSPC:s arbetsgrupp migration och integration detta möte i Schwerin. Vi sammanträdde i i den tyska delstat Meclenburg-Vorpommern:s Landtag, med lokation i Schloß Schwerin, ett underbart slott som bär med sig mycket historia och som har bygts i flera oliga epoker.

Carl Olehäll och Dag Henrik Nygård deltog från Ungdomens Nordiska Råd för att vara med på mötet som del av deras ungdomsforum. Det var ungdomar från flera länder belägna vid Östersjön. Mötets tema var imigration och integration.

Carl Olehäll og Dag Henrik Nygård i Schwerin, Tyskland.

Carl Olehäll og Dag Henrik Nygård i Schwerin, Tyskland.

Genom flera presentationer fick vi uppdaterad och bred information om utvecklingen och situationen i nuläget inanför migrations- och integrationsfältet. Språkinlärning, arbetsförmedling, godkännande av utbildning och integrering i lokalsamhället var genomgåande viktiga emnen som diskuterades.

Vi deltog också tillsammans med de vuxna på ett grupprojeckt som tog för sig fem olika frågor i tillägg till att vi också diskuterade gruppens migrationshistoria genom tiderna vilket visade mycket rörelse vid Östersjön. Krig, ekonomi, arbete och kärlek går igen.

Mycket viktigt är ungdomens röst och deltagande i dessa sammanhang. Ungdomerna utgör framtiden och långsiktiga samarbeten behöver stöd bland oss unga för att bestå över tid. Eftersom att Östersjön är viktig för Norden och Nordens arbete med Östersjön är avgörande för detta havsområdets framtid är Ungdomens Nordiska Råd:s närvaro under dessa möter oerhört viktigt.

Vi måste samarbeta om och vid Östersjön och Norden är en helt naturlig del av detta samarbetet då vi utgör stora delar av kustområdet och kan vara pådrivare för östersjöområdets utveckling i och över vattnet.

 

Text av Dag Henrik Nygård, Föreningarna Nordens Ungdomsförbund: suppleant till Ungdomens Nordiska Råd som deltog i mötet.

KURSUS: DET NYA NORDEN 2019

DET NYE NORDEN ER FYLDT MED ENGAGERET UNGDOM

Henover fire dage har jeg deltaget i et kursus om nordiske spørgsmål på Hanaholmen lidt nord for Helsingfors i Finland. Knapt 20 unge fra hele Norden deltog og arbejdede i grupper med tre temaer: a) radikalisering i Norden, b) Forbundsstaten Norden og c) nordisk forsvarssamarbejde.

Jeg var så heldig at havne i gruppen, som skulle drøfte Forbundsstaten Norden. Her identificerede vi fem problemområder, hvor der må findes løsninger, hvis et statsforbund skal blive til virkelighed:

Kursusdeltagerne på udflugt.

Kursusdeltagerne på udflugt.

i) EU-/NATO-allianceforhold
 - Er det lettest, hvis alle er med eller ingen er med? Eller findes der en mellemløsning?  
 - Forslag: Gruppen havde svært ved at blive enige om én løsning og holdt sig til, at det letteste er, hvis alle har de samme allianceforhold. Alternativt er det måske muligt at danne et forbund, selvom de enkelte nationer ikke har helt samme allianceforhold.

ii) Suverænitet
 - Hvor meget suverænitet vil staterne afgive?
 - Forslag: Det er nødvendigt for enhver moderne, europæisk stat at afgive magt for til gengæld at få adgang til fællesskaber såsom udenlandske markeder (EU), beskyttelse (NATO) og så videre. Selv de nordiske lande, som ikke er med i EU, arbejder så tæt sammen med EU, som det går an (gennem EØS). Det samme gælder for de lande, som ikke er med i NATO – man arbejder så tæt med NATO som det er muligt uden at være medlem. De nordiske lande kan begynde med at lade et fællesnordisk parlament bestemme over områder, hvor der er bred konsensus om, at det vil være fordelagtigt for alle.  

Gruppearbejde.

Gruppearbejde.

iii) Sprog og national identitet
 - Skandinavisk, engelsk eller et nyt sprog?
 - Forslag (sprog): 20 millioner taler skandinavisk, mens svensk og dansk er obligatorisk i henholdsvis Finland og Island/Færøerne/Grønland. Alligevel er det vigtigste, at kommunikationen flyder og det kan derfor også komme på tale, at løsningen bliver simultantolkning. En vigtig del af kulturen vil risikere at forsvinde, hvis man vælger engelsk, så derfor blev en anden mulighed drøftet, nemlig at skabe et helt nyt sprog, som tager udgangspunkt i skandinavisk, men låner ord og elementer fra de øvrige sprog.
 - Forslag (national identitet): Det er vigtigt, at der bevares stærke kommuner og regioner i de enkelte nationer, så folk har følelsen af, at mange af de vigtigste beslutninger bestemmes lokalt. Forbundsstaten Norden skal i første omgang tage sig af internationale spørgsmål og sørge for fælles løsninger på områder som uddannelse, arbejdsmarked og klima/miljø.   

iv) Manglende vision og debat
 - Hvem skal udarbejde visionen og hvordan sikrer man demokratisk, folkelig forankring?
 - Forslag: Nordisk Råd nedsætter en arbejdsgruppe med repræsentanter fra alle de nordiske lande, som sammen kommer frem til tre forskellige forslag/visioner til, hvordan en nordisk forbundsstat kan se ud, samt hvilke områder landene kan begynde med at samarbejde om. Efterfølgende drøftes forslagene i de nationale parlamenter og sidenhen på en fællesnordisk session under Nordisk Ministerråd.
 - Forslag: De nordiske lande skal begynde med at samarbejde om de områder, som vil forvolde færrest udfordringer, eksempelvis arbejdsmarked, uddannelsesområdet (i hvert fald højere uddannelser), Arktisk og natur/miljø.  

v) Få den bredere befolkning med på vognen
 - Hvad får det enkelte individ ud af at staterne går sammen? Hvilke fordele både nationalt og internationalt får folk?  
 - Forslag: I den offentlige debat skal man fokusere på den merværdi, som hver enkelt nation vil få ud af at deltage i samarbejdet. For eksempel, at et samlet Norden er verdens 11. største økonomi og at man derfor vil være en naturlig del af G12 og G20 og at Norden sammen vil kunne udøve stor indflydelse i internationale institutioner som EU, FN og OECD. Dette kan formentlig bruges til at promovere nordiske værdier og påvirke verden i den retning Norden ønsker. I tillæg vil befolkningen få flere muligheder efter at Norden har etableret et gnidningsfrit arbejdsmarked og uddannelsesområde.

Kursusdeltagerne på besøg på den svenske ambassade i Finland.

Kursusdeltagerne på besøg på den svenske ambassade i Finland.

I gruppen var vi enige om, at den allerstørste udfordring ligger i de nordiske landes forskellige allianceforhold. Danmark, Norge og Island er alle med i NATO, mens Danmark, Finland og Sverige er medlem af EU. De fire andre problemstillinger mente gruppen kunne løses mellem de nordiske lande.

Det har været meget givende for mig at udvide mit netværk og drøfte nordiske spørgsmål med så mange engagerede unge mennesker med helt forskellig baggrund. Kurset var umådeligt velplanlagt og arrangørerne havde gode løsninger på alt - noget, som jeg bestemt kan tage med videre i mit arbejde som generalsekretær for Foreningerne Nordens Ungdomsforbund (FNUF).

Om kurset
Kurset afholdes hvert år på Hanaholmen, Helsingfors og anbefales i allerhøjeste grad! Hold øje med Hanaholmens aktiviteter for at få nys om, hvornår næste kursus bliver.

Venlig hilsen

Jonas Roelsgaard,
FNUF’s generalsekretær

 

 

Vårmøtet åt Foreningerne Nordens Ungdomsforbund

I år er det eit heilt spesielt år for det nordiske samarbeidet. Dei skandinaviske landa fekk Foreningen Norden i 1919, rett etter den fyrste verdskrigen. I år fyller vi hundre år, og det vart feira i konserthuset åt Danmarks Radio den 15. april. Vi valde å leggje vårmøtet til den 14. og 15. april for å kunne vere med på dette arrangementet.

Vårmøde i København d. 15. april 2019.

Vårmøde i København d. 15. april 2019.

Allereie morgonen på palmesundagen, den 14. april, vart arbeidsutvalet samla for å gå gjennom programmet og saklista for vårmøtet. Arbeidsutvalet skal spele ei aktiv rolle og tek avgjersler mellom vårmøta og haustmøta, som er dei to møta vi har gjennom året, og som tek alle viktige og store avgjersler.

Denne gongen var det fleire nye med på møtet, og fleire som ikkje hadde vore med så lenge i dei nasjonale organisasjonane heller. Friske krefter er alltid inspirerande. Det er berre på denne måten at det nordiske samarbeidet kan utvikle seg, og at organisasjonen vår kan vere aktuell i samfunnet.

På vårmøtet vel vi kvart år eit arbeidsutval. I tillegg vel vi ein representant og ein vara til Ungdomens Nordiske Råd. I år valde vårmøtet Iris Dager (Island) til leiar, Dag Henrik Nygård (Noreg) til nestleiar og Veera Hellman (Finland) til medlem. Saman utgjer desse tre arbeidsutvalet. Vidare valde vårmøtet Dag Henrik Nygård (Noreg) til representant for UNR, medan Guðrún Fjóla Gúðmundsdóttir (Island) vart vara.

Det har vorte ein tradisjon at vi har skrive ein uttale frå kvart møte om noko vi meiner er viktig. Denne gongen valde vi å klima, med overskrifta «Gör klimatet till en nordisk prioritet».

Med ynske om ei retteleg god påske til kvar og ein i heile Norden.


Dette indlæg er skrevet af Dag Henrik Nygård, næstleder i FNUF.

Udtalelsen finder du her.

Vårmødets deltagere foran Christiansborg i det centrale København.

Vårmødets deltagere foran Christiansborg i det centrale København.

Nordisk leiarkurs for ungdom

Onsdag til sundag, 19. – 24. mars var over 20 ungdomar frå fleire land samla i København for å vere med på leiarskapskurset som vart arrangert av Nordisk Samorganisation for Ungdomsarbejde. Det var ungdomar frå heile Norden og nokre andre land. Saman kunne vi lære frå kvarandre, utveksle røynsler, betre dugleikane og verte rusta for å kunne leggje til rette for gode ungdomsarrangement i framtida. Dette vil gagne ungdomar i heile Norden.

Det var eit variert program, men vi arbeidde mykje saman i grupper. Dette gjorde at vi vart godt kjende med kvarandre, og vi hadde tydelege oppgåver å arbeide med, soleis at det vart både effektivt og produktivt. Gjennom aktiv læring, rollespel og kreative tilnærmingar til teori, er dette programmet etla for å verte nyttig seinare i livet. Vi får no høve til å leie ungdomsarrangement som vi har vore så heldige at vi har fått vere med på sjølv.

Vi var ei samla gruppe, med mange ulike språk, kulturar, utdanningar og bakgrunnar. Dette gjorde oss svært mangfaldige i grupper, og difor var det særleg nyttig med gruppearbeid. I tillegg fekk vi lære om kultur, språk og historie frå dei andre deltakarane, både under gruppearbeidet og i mindre formelle samanhengar.

Særleg godt likte eg fokuset på arrangementa som skal vere framover, der vi kunne utvikle desse prosjekta gjennom å arbeide med eit førebels oppsett og eit program med dei viktige linene på plass. Dette gjer at vi, som unge deltakarar, får eigarskap til arrangementa som skal vere. Det eine arrangementet har namnet «Back to the roots» og skal vere i Ilulissat (Jacobshavn) på Grønland i august. Her er fokuset å finne fram det historiske, både med omsyn til bustad, handarbeid, matkultur og næringsverksemd i heile Norden. Det andre arrangementet skal vere i Helsingfors i september, og har namnet «LoopLife», med fokus på gjenbruk og miljø.

Inspirerande å sjå korleis Nordisk Samorganisation for Ungdomsarbejde nyttar det nordiske samarbeidet til å strekkje seg lenger og til å nytte praktiske arrangement for å skape eit auka nordisk samarbeid for ei brei gruppe av ungdomar. Tusen takk og lukke til med viktig arbeid!

 

Dag Henrik Nygård,

nestleder i FNUF

To FNUF’ere deltog i NSU’s kursus: Emma Jacobsson og Dag Henrik Nygård (nr. et og to fra venstre).

To FNUF’ere deltog i NSU’s kursus: Emma Jacobsson og Dag Henrik Nygård (nr. et og to fra venstre).

Presidiemöte med moderförbundet

Fredagen den 15 mars höll Föreningarna Nordens Förbund (FNF) presidiemöte i Stockholm. FNF:s presidiemöten hålls två gånger per år och är för alla nationalföreningars ordförande. FNUF är fullgiltig medlem i presidiet och Iris Dager, som är ordförande för FNUF:s arbetsutskott, deltog därför i mötet tillsammans med FNUF:s koordinator, Jonas Roelsgaard.

Mötet behandlar typiskt budget och ekonomi, handlingsplan och aktivitetskalender, gemensamt uttalande, uppdatering från föreningarna och förbundets projekt m.m. och övriga ärenden. Mötet gick bra och avslutades på rätt tid efter att bl.a. ha godkänt ett uttalande om Nordens roll i världen.

En stor punkt på dagordningen var Föreningen Norden i Sverige, Norge och Danmarks 100-årsjubileum. Vi fick uppdatering från alla föreningarna om deras planer på året och man kan nog lugnt säga att det blir ett festfyllt år. Festligheterna går i gång redan nu i veckan för på lördag, den 23. mars är det Nordens dag och då kommer Föreningen Norden i Sverige t.ex. ha jubileumskonferens och mingel på Stockholm Central. Sveriges lokalavdelningar kommer även arrangera en massa evenemang landet runt hela året. Norge bjuder på fest i Natsjonalteatret med nordisk musik, komedi, m.m. som kommer sändas i TV i maj eller juni.

Danmark håller jubileumskonferens i Christiansborg den 15 mars, samt en galashow med nordisk underhållning i DR koncerthus som kommer streamas live på DR, och eventuellt också de andra nordiska public service kanalerna – så missa inte det!

Sedan Iris slutade arbeta på FNF:s kontor i oktober förra året, och dessutom flyttade tillbaka till Island, har möjligheterna för att diskutera FNUF ärenden blivit färre. Detta var därför ett utmärkt tillfälle att följa upp på och diskutera FNUF:s situation och verksamhet med koordinatorn. Efter två år med utmärkt budget kommer FNUF nu behöva spara rejält efter ett dubbelt avslag på NORDBUK stöd som FNUF annars överlevt på i årtionden. I nuläget är det osäkert vilka konsekvenser avslagen kommer ha, men det kan ha inflytande på årets verksamhet och många av de projekt som hade planerats ligger nu i viloläge. Men vi arbetar förstås flitigt på att försöka hitta andra medel och passande projekt.

Avslutningsvis så är det både nordisk ledarskapskurs och Nordens dag kommande vecka, så följ med här på bloggen – det kommer hända en jätte massa!

Nästa presidiemöte kommer även äga rum i Stockholm i slutet av oktober i samband med Nordiska rådets session.

præsidiemøde stockholm marts 2019.jpg

Iskallt på Island

52486523_2290964124453054_7220372810974101504_n.jpg

Ungdomens Nordiska råd hade möte i Reykjavik 19.1-22.1 i samband med Nordiska rådets möte. Islandsturen inleddes med ett mingel för UNR:s medlemsorganisationer och beslutsfattare på Kex hostel. På söndagen hade ungdomens nordiska råd sitt eget möte på Nordens Hus på Island. Morgonpromenaden från hotellet till mötet liknade en polarfärd. På mötet behandlades feedback från den föregående sessionen i Oslo samt idéer för den nästa sessionen som ordnas i Stockholm. Presidiet godkände också en ny kommunikationsstrategi så vi ser fram emot att synas mer och bättre i framtiden. Som vanligt fanns också tid för en hel del politisk debatt presidiemedlemmarna emellan.

53014001_410362742864609_7493889251939975168_n.jpg

På måndagen besökte presidiet Islands utrikesministerium där FNUF Nordens ordförande Iris Dager med kollegor presenterade Islands ordförandeskapsprogram för Nordiska ministerrådet. Ordförandeskapets tema är ”Goda genvägar” och i programmet finns mycket fokus på unga, särskilt i fråga om FN:s hållbarhetsmål och ungas rätt till utbildning.

På tisdagen möttes Nordiska rådet och jag deltog i utskottet för kunskap och kultur.  På utskottets möte behandlades framförallt kommande årets verksamhet och jag presenterade fyra UNR-resolutioner: könsuppdelning i yrkeslivet ska lösas genom utbildning, samnordisk ansökningsportal för vidaregående utbildning, Norden på skolschemat, mer psykologisk hjälp redan i skolorna. En tidigare UNR-resolution om ett nordiskt ”students at risk”-program för utsatta studenter från länder där de på grund av förtryck inte kan slutföra sina studier fortsatte behandlas i utskottet.

53226737_289959881694074_5202667067316109312_n.jpg

Nordiska ministerrådet fick ett kallt bemötande av utskottet, då utskottet ställde sig kritisk till hur man i ministerrådet på ett odemokratiskt sätt behandlat förslaget om ett bättre översättningsstöd för vinnarna av Nordiska rådets litteraturpriser.  Utskottet fick besök av direktören för Nordens hus på Island Sabina Westerholm, Islands utbildnings- och forskningsminister Lilja Dögg Alfredsdottir, teamet bakom ett digitaliseringsprojekt för bibliotek och Nordiska Rådets representant i Bryssel Matilda af Hällström.

Under 2019 kommer UNR särskilt jobba med ett projekt kring biodiversitet, så håll utkik om mer information kring detta!

Karolina Lång
FNUF:s representant i Ungdomens Nordiska Råds presidium

INTERVIEW MED UNGDOMMENS NORDISKE RÅDS NYE PRÆSIDENT

Vi har taget en snak med Barbara Gaardlykke Apol, 23 år, som i slutningen af oktober blev valgt til præsident for Ungdommens Nordiske Råd. Nedenunder følger 5 spørgsmål, med dertilhørende svar, om hendes arbejde som UNR-præsident.

1. Tillykke med hvervet som præsident for UNR! Hvad vil du bruge dit nye hverv til at fremme?

”UNR’s største opgave dette år kommer helt klart at være at få UNR mere frem i lyset. Det var også noget af det, som jeg gik til valg på. Det gør vi med at være mere ambitiøse, og med at fange folks opmærksomhed. Vi er allerede begyndt på nogle nye, store projekter som vi glæder os til at præsentere meget snart”.

barbara3.jpg

2. Du er fra Færøerne og har en baggrund i NUF Færøerne, som er en af FNUF’s medlemsorganisationer. Hvordan tror du, at FNUF og din erfaring med Norden kan have påvirket din rejse til der, hvor du er i dag?

”Jeg meldte mig ind i NUF, fordi jeg syntes, at de lavede et godt arbejde med at oplyse folk om alle de muligheder og rettigheder nordiske borgere har. Jeg synes stadig, at FNUF laver et meget vigtigt arbejde. Nu er jeg selv partipolitisk, men jeg har altid gerne ville være med til at styrke det nordiske, og jeg tror virkelig, at vi stadig har potentiale til at videreudvikle det nordiske samarbejde”.

3. Hvordan arbejder I med de vedtagne resolutionsforslag? 

”Alle præsidiemedlemmer i UNR følger et udvalg i Nordisk Råd. De vedtagne resolutioner er siden sessionen blevet tildelt de præsidiemedlemmer, som sidder i de udvalg, de enkelte resolutioner er relevante for. Herfra er det præsidiemedlemmernes opgave at påvirke medlemmerne af Nordisk Råd til at tage sagen op som et medlemsforslag. F.eks. skal præsidiemedlemmerne, som sidder i udvalget ’Holdbart Norden’ arbejde for resolutionen med navnet ”Norden som et førende eksempel i at erstatte engangsplast”, mens de, som sidder i udvalget ’Kundskab og Kultur’, skal arbejde for, at resolutionen om en ”Fællesnordisk ansøgningsplatform til videregående uddannelser”, og så videre.

En anden måde at påvirke på er gennem partigrupperne, som jo alle har mindst én UNR-repræsentant, som kan tage sager op. Jeg kan også lige tilføje, at UNR sidste år fik halvdelen af alle sine resolutioner fra sessionen i 2017 løftet frem i form af medlemsforslag på under ét år. Og vi håber selvfølgelig at få endnu flere igennem, og at vi får mindst lige så stor succes i år som sidste år.”

UNR 2018 - presidium group.jpg

4. FNUF stillede i år forslag om at lægge fokus på den manglende grænsefrihed i Norden, hvor der i dag desværre er opført grænsekontrol mellem de nordiske lande. Siden 1952 har Norden haft pasunion, som dog nu er suspenderet som følge af migrationsstrømningerne i 2015. Hvad synes du, at man kan gøre for at opretholde den nordiske pasunion?  

”Jeg synes, at FNUF kom med nogle meget gode forslag i den resolution, som du refererer til. En del af det er lidt nemmere at implementere end andet – f.eks. at virksomheder som til dagligt arbejder med at transportere folk over grænser i Norden, skal informeres mere om de rettigheder, som man som nordisk statsborger har.

Det andet er, at visse regeringer har taget en politisk beslutning om at se bort fra pasunionen og indført grænsekontrol. Desværre tror jeg, at det kun er politisk, at den beslutning kan omvendes. Det betyder for os, som virkelig holder af pasunionen, at vi må blive ved med at arbejde for det, og at kræve, at de grænsehindringer bliver nedbrudt igen”.

barbara.jpg

5. FNUF er interesseret i at gøre det lettere for unge at flytte, arbejde og studere i hele Norden og har i efterhånden mange år stillet forslag om oprettelse af en fællesnordisk optagelses- og informationsportal for højere uddannelser. Forslaget blev stillet igen i år, dog fra anden side, men vi støtter naturligvis op om det og er interesseret i at høre, hvad du vil gøre for at forslaget kommer videre i systemet og måske en dag blive ført ud i virkeligheden?

”Jeg kan selvfølgelig ikke andet end at stille mig 100 % bag det forslag. Det er klart, at jo mere tilgængeligt vi gør det at søge om optagelse og finde information, så bliver det lettere og forhåbentlig kommer der også flere, der vil vælge at tage en højere uddannelse (eller dele af en uddannelse) på tværs af landegrænserne. 

Præsidenten i UNR sidder i præsidiet i Nordisk Råd, så det bliver ikke mig, som har hovedansvar for lige den resolution, men jeg vil gerne være med til at påvirke gennem partigruppen så godt jeg kan”.

Vi ønsker Barbara al mulig held og lykke med sit hverv som UNR-præsident!

Digital ungdomskonferanse i Narva med nordisk-baltisk samarbeid

Torsdag og fredag, den 29. – 30. november 2018 var det ein digital ungdomskonferanse i Narva i Estland, med namnet ”digital youth”. Dette var eit nordisk-baltisk samarbeid, med om lag 90 estiske ungdomar og om lag 20 nordiske, storparten frå Finland. Dette var viktig for den digitale utviklinga, men framfor alt var det nyttig for eit nordisk-baltisk samarbeid mellom oss unge. Eg trur dette er eit stort potensiale, og her kan vi lære mykje nytt.

47422994_2142391035806347_1053050879181062144_n.jpg

Konferansen vart halden på universitetet i Narva, ein by heilt aust i Estland. Storparten av folk som bur her har russisk som morsmål, og dette området skil seg soleis kulturelt frå den estiskspråklege delen av landet. Estland er soleis eit svært interessant land, som ligg i ein posisjon mellom Norden på den eine sida og Russland på den andre. Historisk har det vore dansk, tysk og svensk styre frå vest, men i nyare historie har styringa vore gjennom Russland og seinare Sovjetunionen i aust. Det vart difor ei heilt anna oppleving når vi var i Narva framfor å ha det i til dømes Tallinn.

Både presidenten åt Republikken Estland, Kersti Kaljulaid, og generalsekretæren åt Nordisk Ministerråd, Dagfinn Høybråten, hadde helsingar til oss unge. Dette var svært inspirerande, og det er verkeleg eit viktig signal ut til oss som deltek om at dette er noko som vert prioritert, støtta opp om og lagd merke til. Båe hadde inspirerande talar, både om den digitale utviklinga, kva høve dette gjev og om det nordisk-baltiske samarbeidet.

Den største skilnaden på det nordiske og det nordisk-baltiske samarbeidet er at skandinavisk ikkje er gangbart som lingua franca, og at ein lyt ty til andre framandspråk, særleg engelsk. Dette gjer sjølvsagd at samarbeidet vert noko tyngre, og at den språklege fellesskapen, som er heilt sentral i det nordiske samarbeidet, fell bort. Trass i dette, kunne vi kommunisere godt med kvarandre, og vi fekk lære mykje nytt som vi aldri hadde fått med oss gjennom berre eit nordisk samarbeid.

47250987_2142391085806342_7011412649044869120_n.jpg

Det nordisk-baltiske samarbeidet er ikkje eit alternativ til det nordiske samarbeidet, men det er eit godt tillegg som vi bør arbeide stadig meir med og utvikle.

Samarbeid og diskusjon knytt til den digitale utviklinga, som er heilt sentral i samtida vår, var verkeleg eit tema som var etla for å skape gode diskusjonar og løysingar på konkrete spørsmål. Estland ligg særleg langt framme når det gjeld digitalisering, og dei nordiske landa ligg ikkje så langt bak dei heller. Særleg for oss unge er dette noko som pregar kvardagen vår. Små land kan nok lettare takle denne digitale utviklinga, så her lyt vi samarbeide om gode løysingar, men nytte føremonen med at vi er så få innbyggjarar til å skape gode digitale system, som tryggjer rettane åt dei einskilde innbyggjarane.

47237265_2142407475804703_8535063335366819840_n.jpg

Saman om digitaliseringa, saman om eit nordisk-baltisk samarbeid. Takk til arrangørane for å skape denne flotte plattforma for gode diskusjonar og godt samarbeid. Det å investere i samarbeid hjå ungdom kan få positive verknadar i lang tid framover.

 

Dag Henrik Nygård

Viceordförande för FNUF och ledare för FNU Norge

Läs mer om konferensen här.

Vad händer med våra resolutionsförslag?

Som ni kan läsa i de tidigare inläggen härunder så var det ett par händelserika dagar i Oslo under Ungdomens Nordiska Råds session i slutet av oktober. Bland annat blev en av våra resolutioner godkänd:

”Ge oss passfriheten tillbaka – inte bara på papper utan även i praxis!” Läs FNUF:s uttalande om passunionen här.

Resolutionsförslaget uppmanar till att upprätthålla den nordiska passunionen, som har varit en av de mest utmärkande symbolerna för nordiskt samarbete sedan 1950-talet. Under senare tid har regelverk och verksamheter bortsett från passunionen och nordiska medborgare har tvingats framvisa pass på resor inom Norden. Det bör finnas regler, - och sanktioner för dem som inte följer dessa, så att passunionen kan fungera som den ska och nordbor kan resa mellan de nordiska länderna utan att alltid behöva ha med sitt pass. 

Övriga resolutioner

Vi vill också uppmärksamma att vår medlemsförening i Norge även fick godkänt deras resolutionsförslag: “Sjå infrastrukturen i Norden som heilskap”.  

Dessutom gläder det oss att förslaget om en gemensam ansöknings- och informationsplattform för högre utbildningar, som i grunden är ett FNUF-förslag, än en gång godkändes. Se exempelvis vårt uttalande från början av året här.

ladda ned.png

Vad händer framöver?

Efter sessionen arbetar UNR:s presidium vidare med de godkända resolutionerna på sina presidiemöten. I presidiet sitter även en representant för FNUF som jobbar för att lägga fokus på våra hjärtefrågor. Några av förslagen som UNR arbetar med kommer tas vidare till Nordiska Rådets arbetsutskott för vidare behandling.

Här i UNR-sessionens slutdokument kan du läsa mer om besluten och de godkända resolutionerna i sin helhet.

Nordisk vecka i Norge

Det har varit en händelserik vecka i Oslo full av politiska debatter, kultur och fingermat.

I måndags höll vårt moderförbund, Föreningarna Nordens Förbund (FNF) presidiemöte i Stortinget. Där deltog vår ordförande, Iris Dager, som fullmäktige på våra vägnar. Bland det som diskuterades mest var förbundets 100-års jubileum i Danmark, Norge och Sverige nästa år, och det verkar tydligt att det kommer vara massa spännande och roligt firande i hela Norden kommande år att se fram till!

Massa god mat på Abbediengen!

Massa god mat på Abbediengen!

På kvällen blev alla FNUF’are som var kvar i Oslo efter UNR:s session bjudna på FNF:s middag på Föreningen Norden i Norges sekretariat på Abbediengen. Före dess hade det varit ambassadsmottagningar, då FNUF’are gick till sina respektive länders ambassader på lite mat, dricka, och tal. Danmarks ambassad hade även underhållning från en trollkarl!

PM Theresa May i talarstolen i Stortingssalen

I tisdags körde Nordiska rådets session i gång, som inleddes av kanske hela veckans höjdpunkt; Storbritanniens premiärminister, Theresa Mays, gästtal. Mycket av talet samt frågetiden gick förstås åt Brexit och hur det kommer ha inflytande på det framtida samarbetet mellan Norden och Storbritannien.

På kvällen ägde den andra höjdpunkten rum: Nordiska rådets prisutdelning i Den Norske Opera & Ballet. Island får väl anses som kvällens ‘vinnare’ som tog hem både filmpriset och det stora litteraturpriset. Det var även anmärkningsvärt att årets miljöpris delades ut av Norges statsminister, Erna Solberg, och litteraturpriset av självaste Kronprinsessan Mette Marit. Om du vill läsa mer om årets vinnare, kan du göra det här.

Gunna Bergström (Alfons Åberg författaren!) presenterar Nordiska rådets barn- och ungdomslitteraturpris på prisgalan i närvaro av kungligheter, ministrar och andra gäster.

Gunna Bergström (Alfons Åberg författaren!) presenterar Nordiska rådets barn- och ungdomslitteraturpris på prisgalan i närvaro av kungligheter, ministrar och andra gäster.

I onsdags fortsatte debatten i plenum och då hade bland annat UNR:s nya president, Barbara Gaardlykke Apol, sitt tal. I dag sitter vi i plenum tills kl. 15.00 då årets session avslutas.

Det har varit en riktigt bra och nordisk vecka med ett flertal FNUF representanter på plats och vi ser redan fram emot nästa års session i Stockholm.

Debatt om dubbning på UNR

Det har hänt mycket på Ungdomens Nordiska Råds sessions sista dag här på Stortinget i Oslo.

Barbara Gaardlykke Apol, som tidigare varit engagerad i NUF, vår medlemsförening i Färöarna, valdes enhälligt som ny president för UNR. Dessutom valdes ett nytt presidium där Karolina Lång återvaldes som vår ordinära representant, och Dag Henrik Nygård som suppleant. Vi önskar dem alla ett stort grattis med valet.

Barbara Gaardlykke håller sitt första tal som UNR:s president.

Barbara Gaardlykke håller sitt första tal som UNR:s president.

Efter valet började den politiska debatten, och bland dagens första resolutioner var vår resolution om att sluta dubba skandinaviska barnprogram på de skandinaviska public service kanalerna (d.v.s. på DR, NRK och SVT). Resolutionen hade fått en dålig start, då arbetsgruppen hade yrkat på att resolutionen skulle förkastas under gårdagens arbete.

FNUF förde hård debatt för att resolutionen skulle tas upp, och vår ordförande, Iris Dager, öppnade upp för debatt genom att påpeka att det inte finns någon tolkning mellan de skandinaviska språken på sessionen. Vår viceordförande och suppleant i presidiet, Dag Henrik, gick upp i talarstolen för att understryka hur viktigt det är att vi förstår varandra i Norden utan att byta till engelska, och vår medlem i arbetsutskottet, Veera Hellman, gick även upp i talarstolen, dock på vägnar av sitt parti, Salingspartiets Ungdomsförbund (Finland) för att försvara resolutionen. På trots av dessa insatser, röstade plenum för att resolutionen skulle förkastas utan behandling med ungefär 50:35 röster.

Iris Dager i talarstolen.

Iris Dager i talarstolen.

Dag Henrik i talarstolen.

Dag Henrik i talarstolen.

Lyckligtvis hade vi från FNUF och våra medlemsorganisationer ändå två resolutioner totalt som bifölls under sessionen. Ni kan läsa om dem här.

Sessionen avslutades sedan kl. 15.29.

Då detta är sessionens sista dag, betyder det att de flesta deltagarna från FNUF åker hem till sina respektive länder. Vissa kommer dock stanna kvar i Oslo för att delta på Nordiska rådets temasession som börjar på tisdag, så det finns fortfarande många spännande debatter framundan, presidiemöte med moderföreningen, toppmöte med de nordiska statsministrarna och Nordiska rådets prisutdelning på onsdagkväll. Ni kan följa med på Twitter på #unginorden, #nrpol och #nrsession och vi finns förstås även på Facebook och vår nya Instagram sida.

Hälsningar från (de flesta från) FNUF på UNR från lördagkvällens middag.

Hälsningar från (de flesta från) FNUF på UNR från lördagkvällens middag.

Första dagen på Ungdomens Nordiska Råds session!

I dag gick Ungdomens Nordiska Råds session i gång på riktigt med presentation och behandling av resolutioner, huvudsakligen i arbetsgrupper men även i plenum.

Det inkom inga sista-minuten resolutioner så totalt blev det 34 resolutioner. De uppdelades i fem olika arbetsgrupper: 1) Välfärd i Norden, 2) Tillväxt i Norden, 3) Kunskap och kultur, 4) Hållbart Norden och 5) EU/annat. Årets resolutioner handlar bl.a. om att ersätta engångsplast, rätten till fri abort, gemensam ansökningsplattform till nordiska utbildningar, inkludering av Färöarna och Grönland i EU:s roaming avtal, finansieringen av moskéer i Norden och mycket mer.

Ordförande, Iris Dager, presenterar FNUF:s resolutioner i plenum.

Ordförande, Iris Dager, presenterar FNUF:s resolutioner i plenum.

FNUF skickade in två resolutioner i till årets session: “Ge oss passfriheten tillbaka - inte bara på papper utan även i praxis!” som behandlades i arbetsgruppen “tillväxt i Norden”, samt “krav om originalspråk for skandinaviske program hjå rikskringkastarar” som behandlades i arbetsgruppen “kunskap och kultur”.

Dessutom har vår medlemsförening i Norge, Foreningen Nordens Ungdom, skickat in följande resolution: “sjå infrastrukturen i Norden som heilskap” som även behandlades i “tillväxt i Norden”.

Resolutionen om passunionen och FNU Norges resolution behandlades i plenum precis före middagen och godkändes enhälligt utan diskussion. Resolutionen om dubbning kommer tas upp när debatten fortsätter i morgon, söndag.

Alla godkända resolutioner från tidigare år finns på Ungdomens Nordiska Råds hemsida. Där kommer årets godkända resolutioner även publiceras i sin helhet efter helgen.

Seminar om genmodificeret mad

Vi befinder os på første dag af Ungdomens Nordiske Råds session, som i år finder sted på Stortinget i Oslo. Hvert år samles unge fra hele Nordens hjørner og politiske spektrum, for at diskutere nordisk samarbejde og politik. I år er der over 70 registrerede deltagere og gæster, og FNUF har flere repræsentanter på plads fra Danmark, Finland, Færøerne, Island og Norge!

Første dag består af et seminar, som i år har temaet ‘genmodificeret mad’. Der bliver både oplæg og paneldebat, for at vi skal lære os mere om dette halv ukendte fænomen; vidste du f.eks., at over 80% af al soja, der bliver produceret i verden, er genmodificeret?

Ole Johan Borge, direktør i Bioteknologirådet, indleder temaet om, og forklarer hvordan, GMO virker.

Ole Johan Borge, direktør i Bioteknologirådet, indleder temaet om, og forklarer hvordan, GMO virker.

Efter middag bliver der modtagelse og mingel på Oslo Rådhus. I morgen tidlig starter så det politiske arbejde med de 34 resolutioner, der er indkommet, samt de sidste-minutten resolutioner som kan sendes ind, indtil midnat i aften. Den politiske debat fortsætter til på søndag. Følg debatten og programmet hele weekenden her på siden, Twitter (@fnufnorden og #unginorden), Instagram og selvfølgelig Facebook.